Aktuellt

- Komplexa och kostsamma redovisningsregler för leasing föreslås av IASB/FASB

Efter flera år av försök till omarbetningar av tidigare hårt kritiserade förslag till ny redovisningsstandard för leasingavtal har IASB och FASB idag presenterat ett omarbetat förslag s.k. Re-Exposure Draft.

Det omarbetade förslaget måste bedömas noggrant. Ändå är vår preliminära uppfattning densamma som Leaseurope redovisar i ett pressmeddelande idag, nämligen att det både finns konceptuella och funktionella brister i förslaget.

- Den finansiella rapporteringen förbättras därmed inte på ett sätt som kan motivera kostnaden och komplexiteten, säger Lars Zacharoff, VD för Finansbolagens Förening.

Det går att lämna synpunkter på förslaget till IASB/FASB fram till den 13 september 2013. Finansbolagens Förening uppmanar nu beslutsfattare och branschorganisationer, liksom de många företag som använder leasing att utnyttja tillfället att lämna synpunkter till IASB/FASB.
Stockholm den 16 maj 2013

- Finanskriskommitténs förslag föregriper arbete på EU-nivå och riskerar att försämra konkurrensen på inlåningsmarknaden

Finanskriskommittén har presenterat sitt delbetänkande "Att förebygga och hantera finansiella kriser" till finansmarknadsministern Peter Norman. Kommittén föreslår bl.a. att stabilitetsfonden och insättningsgarantifonden slås samman till en ny bankkrisreserv, men att staten även framöver bör ta ut två avgifter; en insättningsgarantiavgift och en stabilitetsavgift. Bägge avgifterna ska föras till bankkrisreserven för att finansiera stödinsatser i samband med finansiella kriser.

Endast insättningsgarantiavgiften föreslås riskdifferentieras. När det gäller riskdifferentiering av stabilitetsavgiften har kommittén övervägt olika modeller, men bedömer att ett slutligt ställningstagande till avgiftens utformning inte bör göras innan EU:s insättningsgaranti- och krishanteringsdirektiv har beslutats.

– Förslaget om ändringar i insättningsgarantin föregriper det pågående EU-arbetet med att ta fram ett nytt insättningsgarantidirektiv och bör på samma sätt som stabilitetsavgiften anstå till dess att frågorna beslutats på EU-nivå, säger Lars Zacharoff, VD på FF Finansbolagen.

Till skillnad från vad som anges i utredningen föreligger dock redan i dag en avgiftsdifferentiering vid beräkning av insättningsgarantiavgiften i och med att avgiften är beroende på institutens kapitaltäckningsgrad, där en högre kapitaltäckning ger en lägre avgift. Icke-systemviktiga institut (bl.a. finansbolag som är kreditmarknadsbolag) betalar därutöver samma stabilitetsavgift som systemviktiga institut trots att de förstnämnda enligt gällande reglering i praktiken är uteslutna från statligt stöd. Statens ”risk” för dessa institut är därmed endast begränsad till insättningsgarantin. Sammantaget innebär detta att en påtaglig avgiftsdifferentiering föreligger redan idag.

Kopplingen mellan goda räntevillkor och riskfylld verksamhet är inte given. Många gånger finns en självreglering i räntesättningen. Att den garanterade inlåningen i kreditmarknadsbolagen generellt sett skulle vara mer riskfylld stämmer inte heller. Det finns avsevärda skillnader i vad gäller såväl inlåningsvolym som systemvikt mellan banker och finansbolag med inlåningsverksamhet.

– Vi kommer nu att studera förslaget närmare, säger Lars Zacharoff.

- Ökning för flertalet av finansbolagens produkter

Finansmarknadsstatistiken, som sammanställs av SCB på uppdrag av Riksbanken, innehåller balansräkningsuppgifter för bl.a. kreditmarknadsbolag som är finansbolag.

Finansbolagens balansräkning ökade med 7 % till 316 miljarder från dec 2010 till dec 2011 enligt Finansmarknadsstatistiken för dec 2011.

När det gäller olika kreditformer och leasing till icke MFI noteras att factoring minskat med 5 % till knappt 10 miljarder. Samtidigt noteras en ökning för övriga kreditformer. Avbetalningskrediterna ökade med 5 % till 60 miljarder, kontraktskrediterna med 17 % till 11 miljarder och reverskrediterna med 3 % till 16 miljarder. Den största ökningen märks dock för övriga krediter som ökat med 20 % till 73 miljarder. Leasing ökade i samma takt som den totala balansräkningen för finansbolagen dvs med 7 % till 127 miljarder.

- Ny rapport: Leasing är en avgörande finansieringskälla för små och medelstora företag

Rapporten har gjorts av Oxford Economics och innehåller data som kvantifierar betydelsen av leasing som en finansieringskälla för små och medelstora företag. Den visar även på hur en ökad användning av leasing bland små och medelstora företag skulle kunna bidra till tillväxt för den europeiska ekonomin. Läs "Key Findings". För en mer information läs "Executive Summary" och kortare sammanfattning på svenska. Rapporten kan beställas på Leaseurope's hemsida. Se även undersökningen från European Fund: "The Importance of Leasing for SME Finance" som pekar på att leasing har stor betydelse för småföretagens och Europas tillväxt men för att kunna växa krävs att de har tillgång till finansiering. SME använder sig till stor del av egen finansiering men vid extern finansiering är leasing, avbetalning och factoring viktigt. Leasing används i 40-50 % av SME.

- Ny översikt över den europeiska konsumentkreditmarknaden

Eurofinas, som organiserar de europeiska konsumentkreditgivarna, har uppdaterat sin "land för land" rapport med uppgifter för 2011. Läs mer på Eurofinas hemsida.

- Åtgärder mot penningtvätt och terrorismfinansiering

Sedan den 15 mars 2009 gäller en ny lag mot penningtvätt och terrorismfinansiering. Lagen, som grundar sig på EU:s tredje penningtvättsdirektiv – som gäller i alla EU-länder –, innebär skärpta krav på berörda företag att ha god kännedom om sina kunder. Om kunden inte kan uppvisa giltig id-handling eller, i förkommande fall, förklara syftet med affärsförbindelsen får affärsförbindelsen inte ingås eller transaktionen inte utföras. Företag som inte följer reglerna kan bli föremål för sanktioner från Finansinspektionen.

Den nya lagen bygger på ett s.k. riskbaserat förhållningssätt, vilket innebär att omfattningen av kontrollåtgärderna skall anpassas efter risken.

Finansbolagens Förening har i samarbete med Svenska Bankföreningen tagit fram branschgemensamma riktlinjer för återförsäljares åtgärder för identifiering av kunder. Ladda ner broschyren Känn din kund! (pdf)

Föreningen har i samarbete med Finansinspektionen och Svenska Bankföreningen även tagit fram ett informationsblad om den nya penningtvättslagen som förklarar varför handlare och leverantörer måste ställa frågor om id-uppgifter etc. Ladda ner informationsbladet Därför måste handlaren ställa frågor (pdf).

Information och länkar ang penningtvätt

FI:s presentationsbilder från 2010-05-18 innehåller en lista med länkar till relevanta källor (s. 5 ff).

Webbplatser som informerar om penningtvätt och terrorismfinansiering:

Utgivare: Finansbolagens Service - FF AB (556153-7852)